Just nu är en sådan period då jag nästan står o rör i grytorna samtidigt som jag håller i en bok, tihi! Härligt är det!
Jag gillar mycket i bokväg... speciellt självbiografier/drama/livsöden... saker som hänt i verkligen" Även historiska böcker t.ex från medeltida England mm. Thrillers/deckare går oxå hem... likaså en o annan kärleksroman/skönlitteratur typ... fast dom ger mig inte så värst mycket i längden. Jag vill verkligen att en bok ska beröra mig, gripa mig, få mig att tänka efter...
Just nu håller jag på med en självbiografi skriven av "Rickard Flinga" - "Iskallt och stenhårt" (om hans 20 år i Texas fängelser). Riktigt bra... men det märks verkligen att den är skriven av en hårt sargad man - rakt på sak och utan nåt skimrande lull-lull!

Dessförinnan läste jag två andra bra gripande livsöden... tragiska, men sanna. "Jag väljer livet" av "Sabine Dardenne" . Det är tjejen själv som skriver om sin kidnappning i Belgien -89, av den bestialiske pedofilen Marc Dutroux! Det var ju enorma skriverier den gången då det hände... jag minns det så himla väl! Jag glömmer aldrig hennes blick när dom väl fick ur henne ur den hemska hålan hon hade vistats i, i 80 dagar! Vedervärdigt!
Den andre boken heter "Mamma sa att jag var sjuk" av "Julie Gregory" . Den beskriver ett klockrent fall där mamman i familjen lider av MBP = Munchhausen by Proxy! För att själv få uppmärksamhet så 'uppfinner' hon eller förorsakar sjukdomssymtom hos sitt barn - låter barnet genomlida undersökningar, medicineringar och t.o.m operationer (utan minsta anledning egentligen!)... en utav dom värsta och farligaste former av barnmisshandel av en vårdnadshavare!
Verkligen en gripande historia... man blir verkligen arg:(

Nu undrar ni ju säkert varför man i hela fridens namn ska läsa sådana tragedier överhuvudtaget?! Ja, varför? Jag kan inte förklara exakt varför... dels är jag intresserad av så mycket som faktiskt händer "där ute" i verkligheten - det är ingen snäll värld därute! Fast jag blundar för den så blir den inte ett dugg bättre, tyvärr! Kanske vill jag veta ändå, för att kunna hålla ögon o öron lite öppna... för min egen skull!
Kanske vill jag bekräfta för mig själv också hur himla bra man faktiskt har det och vilken tur man haft trots allt i livet - allt kunde ha varit så himla mycket värre liksom...
Sen in i mellan så måste jag ju givetvis läsa nåt mer lättsamt, något påhittat eller från någon annan tidsera:) Annars blir man ju rent deppig:) Variation är bäst! Sen finns det ju klart positiva livsöden oxå o tur är väl det:)
Nähä kära vänner - nu tickar klockan iväg... jag börjar jobba snart, 14-21.00 även idag. Helt ok eftersom barnen har träningar som kolliderar på helgförmiddagarna. Då kan vi köra vars ett barn, smidigt:)
Superbra när man kan välja schema helt själv - toppen!
Tjingeling - *S*
1 kommentar:
Kul med boktips !
Tyvärr har jag tröttnat på att läsa böcker av detta slag... skönlitteratur.
Jag kan istället fördjupa mig rejält i recept-, heminrednings- och reseböcker... Det gillar jag.
Kram Kram
Skicka en kommentar