Lite av varje....

...har väl hänt denna helg! Eller allt och inget har hänt kan man oxå säga...
I fredax var jag ledig - äntligen, efter nästan 7 dars jobb! Ljuvligt var det:)
Pia o grabbarna räddade mig denna förmiddag med lite frukost - TACK, snälla!!!
Tänk att lite mjölk, ost o bullar kan göra så gott...
Ja, vad gör man när både kyl o skafferi gapar tomt, liksom plånbok?! Så kan vardagen vara ibland...

På eftermiddagen så var det dax igen för månadens scrapträff på Scraproom i Hbg - så skoj! Uppslutningen var maximal, alltså fullt hus:) Trevligt, trevligt - men ack vad syret tar slut fort i lokalen där vi är...! Fast den är stor o luftig så blir det kvavt fort... men men, vi fick öppna förnstrena om vartannat.


Jag o Vera körde dit ihop, Jeanette o hennes kompis kom från sitt håll, liksom Pia o Isa... så vi var fullt bord i vår ända:) Vera gjorde brak-entré denna gången med att tömma ut en av sin scrapväskor över hela golvet - givetvis den som har en massa smågrejor i:o)
Typiskt en sådan sak man alltid själv fasar ska hända en... tur i oturen så var det ändå inomhus:)

En enda lo fick jag gjort ikväll, men den blev gjord iallafall:) Har så himla mycket annat för mig när vi är där, så koncentrationen blir ju lite si o så ibland:)
Använde några bilder från store sonens korta karriär som musiker... när han spelade trumpet:)

Tyckte på ett sätt att den var så typiskt "jag"... däremot hade jag använt mig av lite knappar o det var längesen:)
Annars var det en mysig kväll även där... många goa skratt o det lever man ju länge på:)

Igår lördag fick jag storhandla på "City-Gross", vilket var mer än välbehövligt kan jag ju säga! Mycket man behöver när det är tomt.
Väl vid kassan där jag skulle betala så upptäcker jag till min fasa att jag hade glömt minutenkortet hemma!!! Att det bara kunde ske liksom! Jag fick hjärtklappning direkt, för att inte tala om allt folk som stod bakom mig.... vadå pinsamt!
Til saken hör att jag hade en annan jacka på mig kvällen innan när jag var på Scraproom o när jag hade betalat där så la jag av någon anledning minutenkortet i fickan på den jackan i rena farten... och sen blev kortet liggande där:(
*SUCK*

Tack o lov var expediten väldigt tillmötesgående och "parkerade" min nota så att jag kunde köra hem o hämta det. Vagnen parkerade jag bakom en tom kassa. Som tur är så har jag ju nära hem med tanke på frysvarorna... men ändå! Jag höll på att dö av skam, fast det sägs att det är mänskligt att glömma...
Nåväl, allt löste sig såklart... och betala mina varor fick jag ju gjort till slut:)

Senare samma eftermiddag kom en av våra kompisar, T hem till oss o hjälpte H lite i vårt kök... bl.a skulle dom sista gipsskivorna upp på väggen och hålet skulle borras för flökten. Det var inget dåligt hål heller för den delen, med tanke på att vi måste igenom dubbla tegelväggar!!!
(Vårt hus är ju omteglat på 80-talet, så ursprungsteglet är ju kvar bakom det nya) Så man kan säga att det dammade en del... !!!
Som sagt, hade Henrik haft hjälp hela tiden så hade ju allt gått betydligt fortare... det märkte man bara på dessa timmarna. Men oftast står han ju helt själv med allt så...

I samma veva åkte jag o pojkarna till T o J ( T hjälpte H i köket), så barnen kunde leka med deras barn F och P:)
Jag och J satte oss och scrappa lite... stämplade lite kort bl.a Kul!
Vi fick däremot inget färdigt igår kväll eftersom klockan var ganska så mycket o vi skulle hinna grilla med.

Vi fixade grillspett bl.a med lax och J hade även fixat klart karrékött... gott! Killarna kom lagom till o sköta grillen:)
Gott var det när vi väl satte oss till bords... vi fick sitta inne, för nån värme var det inte tal om ute, tvärtom!
Efteråt satt vi och spelade olika spel till långt in på natten... trevligt trevligt!


Barnen märkte vi knappt av, dom är så himla goa ihop så det är en fröjd o se dom tillsammans:) Dom landade till slut framför deras tv och såg en film.
Klockan var väl närmare halv två innan vi körde hem.

Idag söndag hade vi sovmorgon och det var ljuvligt! Även killarna sov länge... till ca.10.00 och det är länge för att vara dom kan jag ju säga:) Men vi låg ändå kvar längre... så gott:)
Vi har massor att göra egentligen, men jag kan lova att det finns kvar fast vi låg länge, hehe:)

Det var inte många år sedan sovmornar bara var en högsta önskan på listan... pojkarna vaknade alltid tidigt och behövde tillsyn såklart, men det hör ju småbarnstiden till. Man tror aldrig att det ska bli bättre liksom... men det blir det faktiskt kan jag ju trösta med:)

Såvida man inte är kroniskt morgonpigg och alltid uppe med tuppen, men den genen är ju inte jag född med, tihi!

Nähe... detta blev låååångt... så nu ska jag inte trada mer! Fast man vet inte när man skriver nästa gång:)

Ha en fortsatt skön söndag:)
*S*